Det fina svenska språket försvinner liksom...

För sju år sedan, eller vad det nu kan vara, när Lunarstorm var stort och ledig tid ägnades till att skriva gästboksinlägg, mail och dagbok minns jag så väl att jag reagerade på att jag började slarva med språket. Vem hade tidigare tänkt på att stava också -> oxå? Efter ICQ kom pejl och språket börjades även användas i chatten.

I snart tre dagar har jag ägnat  mina vakna timmar till att skriva ner de intervjuer vi har gjort till uppsatsen och jag förvånas över hur många gånger respondenterna säger liksom, asså och sen så, naturligtvis och jag vet inte allt. När jag sitter i någon timme i sträck, blir det extra tydligt, speciellt ordet liksom! Även jag, Josse och Sara säger liksom när vi ställer frågorna...men låter det inte lite konstigt?! Ingen har väl någon poäng med att säga liksom, det bara kommer, precis som eeeeeeeeeee..eemmm.

Något att fundera över...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0