: )

Idag var det dags att åka mot Jönköping igen. Sen Bus4you började köra mellan Stockholm och Jönköping har resorna blivit roligare. Idag tog jag tåget som omväxling. Det blev mer än så!
När jag gick på tåget och kom fram till min plats satt det en ung kille i ljust fluffigt hår bredvid och hade flera väskor. Något sa mig bara, han känner jag igen! Men OJ, kan det vara snygga Martin i BWO?!
Han satt och skrev på sin mail och självklart kunde jag inte låta bli att tjuvkika. "Mail till Martin Rolinski". GULP, det va han!!! Sen när jag tittade mig omkring kändes det som att folk tittade lite konstigt på honom, och stackaren försökte gömma sig bakom sitt fluffiga hår, men han är nog van och svenskar är ju väldigt försiktiga av sig.  När han väl pratade i telefon viskade han inte direkt...

Typiskt att man hamnade precis bredvid så att jag inte kunde kolla lite mer, och att man dessutom är totalt ofixad.
Precis innan jag skulle gå av frågade han mig var vi var. Vilka ögon han har!!!
1,5 timma gick fort och det var ganska skönt att gå av tåget. Vågade nästan inte röra mig när jag satt brevid honom... Fjortiskänslor och hysterisk kändisnoja, det var dagens känslor.

Men kära läsare, det tar inte slut där. Idag var det tydligen min dag. På Skövde station kliver Bertan in, en av mina favoriter. Jag måste ha kommit till himlen! Och till alla er som undrar och som skickade sms om tips hur jag skulle kunna börja prata med Martin, det blev ingen autograf. Jag var för feg, men det är lugnt. Jag kommer ju träffa på dem här i mitt framtida yrke! Jag ger mig aldrig ;)