: )

De flesta av oss har nog varit där, i fjortisträsket. När jag ser fjortisar idag tänker jag alltid, så var aldrig jag! Men det är egentligen fel. Jag tror att vi alla har varit där men att fjortisarna förändras. På 70-talet var de mer hippie, på 80-talet var de galna i neonrosa, 90-talet var det baffaloskor och vit eyeliner som gällde (I know) och nu är alla väldigt ovanligt små. De är korta, tjejerna har ofta långt hår, massor av brunkräm i ansiktet, ett tjockt lager mascara och så är de klädda som små vuxna kvinnor eller så har de nästan inga kläder alls :P

Killarna sticker inte ut riktigt lika mycket. De är små, visar lite av kallingarna, försöker se vuxna ut och många dricker cider (de har inte fått smak på öl ännu). Att röka är också en stor grej för fjortisar. Jag gillar inte alls rökare och när dessa små liv röker känns det ännu värre. De vet ju knappt hur de ska hantera en cigg…

Varför skriver jag då så mycket om fjortisar? De senaste dagarna under Malmöfestivalen har jag träffat på hundratals av dem, speciellt på Rix-konsert (tjejer) och NRJ (killar). Eftersom jag älskar att studera människor kan jag självklart inte låta bli att spana in årets fjortisar. Ett gäng som stod bredvid mig hade med sig en vinflaska men de hade glömt öppnare och jag hörde att de inte vågade leta upp någon så då gjorde de ett försök med cykelnyckeln….hihihi! Gissa hur bra det gick ;) Några andra stod och ålade sig mellan varandra (eg dansa). Tjejerna ville så klart synas och höras mest och visa upp sig för killarna så en av dem hoppar upp på en killes axlar. Situationen är ganska rolig. Tjejen gör allt för att synas och höras när hon sitter på killens axlar och han står där nere och försöker vara stark och tänker säkert ”nu får jag säkert med mig henne hem ikväll”. Stackar små fjortisar!